Gänget från Pargas visade sig vara stadens finskspråkiga ASLAK-grupp. Med fanns många bekanta ansikten & glädjen över att få tala åtminstone lite svenska var stor. Galant klarar jag mig på finska & ser det ju som världens chans att leva på finska i en vecka.
Vi är alltså 10 st glada skötare från olika delar av Finland: Rauma, Somero, Salo, Kangasala, Jyväskylä, Vampula & Lappeenranta. Bor i två radhuslägenheter som ligger vägg i vägg ca 100 meter från rehabiliteringscentret.
Idag har vi mest fått information över vad vi har framför oss men också fördjupat oss i det psykosociala samt begrundat våra mål under hela ASLAK-perioden. Har oxå hunnit med läkarbesök & fick gröna papper dvs inga motionsförbud eller annat som hindrar att jag deltar i alla aktiviteter. Blev inte så mycket motionerat idag, annat än en rask promenad runt byn så passade på att ta mig en simtur med grannen från Lappeenranta. Älskar hennes dialekt. Hon är oxå äldst i gruppen & har 5 barnbarn.
Tycker vi inte heller gör annat än äter här. Det serveras käk 5 ggr per dygn. Kommer ju snarare att svälla än minska i omfång under den här veckan. Till min räddning hittade jag smörknappar vid brödet, var redan orolig att jag skulle vara tvungen att vrida i mig Becel eller rentav Keiju.
Imorgon blir det mera psykosocialt & mera motionerande än idag: morgonjumppa, vattenjumppa samt styrketräning. Nånstans däremellan ska jag hinna med en förundersökning av fysioterapeut. Härligt när man inte behöver fundera vad ska man göra & när man ska äta, för allt står i mitt personliga veckoschema.
Har det med andra ord väldigt bra & efter att jag pratade med dem där hemma, känns det ännu bättre.
Nedan mitt "hem" & veckans fritidsprogram.