Ifall nån funderar

Tränar inför sista perioden av ASLAK som infaller första veckan i september. Om ca 5 veckor är det dags för slutprov (gång-& muskeltester) på Kankaanpään kuntoutuskeskus. Ingen ska tro att jag frivilligt springer på Sports Gym eller traskar som en dåre längs vägarna med eller utan stavar, utan det finns en tanke, ett mål med träningen jag utför.

I setember ska jag banne mig förbättra testresultaten på alla plan men främst ska det satsas på gångtestet. För att få bra resultat i det, krävs lite snabbare (hade bra tid men kan gå ännu fortare) & lättare steg. Med lätta fötter menar jag en liten viktminskning till, till normalt BMI. Pulsnivån kan jag inte göra så mycket åt. Har inte tränat med pulsklocka nu men bara rehabiliteringsveckan närmar sig, så ska jag ta den i bruk. Innan gångtestet tänker jag värma upp ordentligt för att under testet ha jämnare puls. Några meter innan slutsträcket tänker jag sakta in, i hopp om att pulsen sjunker passligt till mållinjen. Allt för att inte prickas för att ha dålig kondition, för det tycker jag inte att jag har.

Ska bli roligt att träffa hela gänget igen & den här gången hoppas jag att alla är på plats.

Mera havsluft

Medan jag fortsätter andas varm & sunkig luft i akvariet på jobb, njuter bägge barn av luften ute till havs.

Till sjöss

Medan mamma & pappa jobbar, Aaron tillbringar tid på dagis, så blir Freja omskött av syster med familj. När jag såg meddelandet med fotot som syrran plåtat på båtutfärden idag, så kände jag (samt alla kollegor på jobb som såg bilden) att man är helt på fel ställe:

Fin vecka

Om man bortser från mina svettiga stunder i glasburen på jobb & Frejas humörsvängningar när hon återvände från Åland, så lägger jag en bra vecka bakom mig.

Trots rådande skral ekonomi så placerade jag varenda euro rätt i fredags då vi gjorde Särkänniemi från öppnings- till stängningsdags. Glädjen i barnens ögon gav tillbaka varenda slant & lämnar hellre bort de nya innetossorna, som låg högt upp på "skulle behöva" listan. De får duga tills lädret trillar av.

Bilfärden både dit & tillbaka var den värsta av sitt slag men kan inte minnas när jag senast sett barnen köa så där snällt. Allt skulle testas & var ett åk skoj, så skulle det köras om & om igen. Vi åkte Tukkijoki & Koskisekkailu så många ggr att kläderna inte hann torka emellan.

Precis innan vi skulle åka lyckades Freja göra en vurpa & skrapa upp knäet. Snabbt plåstrade vi om henne för att hinna med ytterligare ett åk innan vi utmattade, lortiga men nöjda traskade mot bilen. Så nöjda att jag nästan kunde göra det här en gång till ännu i sommar.

Avslutade veckan nästan precis som vi började den med strandbesök. Hann precis ta oss från stranden innan dagens åskväder bröt & himlen öppnade sig. Passligt hann vi till StKarins på 6-års kalas & medan åskan rullade på ute, fyllde vi våra magar med godsaker.

Slog mig precis att det endast återstår tre veckor till skolstart. Blev visst annan fart på vardagen när jag återgick till jobb. Är lite fundersam över hur Freja ska klara sig ensam hemma men vi ska försöka öva på det oxå. Alarmet får hon redan på utan problem & telefon är fixad. Det senare var lätt att ordna då det ligger en & annan lur i lådorna & skräpar.

Hittad

Flera kvällar i rad har vi ropat på Swea utan resultat. I två dygn har jag funderat över vad som kan ha hänt henne, ifall räven eller mårdhunden fått sig en bättre middag eller om hon blivit ormbiten, rentav påkörd och liggande skadad nånstans. Wagner & Agnes har ju gjort längre resor men vår minsting, som inte ens fyllt året än, har alltid återvänt hem med jämna mellanrum för mat & vila.

Hade redan startat mot Skanssen i jakt på födelsedagspresent när min lur sjöng till. Obekant nummer men jag svarade. Har ni en katt på vift, sade en röst som tillhör en sommarstugeägare i byn. Min första tanke var att de hittat en slaktad eller påkörd katt i diket men han beskrev istället en välmående & jamande kisse som strukit runt deras sommarstuga i några dagar. Så vi vände om, plockade upp transportbur & mat hemifrån, letade upp sommarstugan & började locka. Efter en stund hördes ett mjau, följt av tätt jamande & ut ur buskarna kom Swea.

Nu ligger hon här & spinner, mätt i magen efter en rejäl middag. Kommer att få spendera några dagar inomhus för att kanske efter det ha koll på hemkordinaterna igen.

14 dagar senare

Två veckor sedan min semester tog slut, nio arbetsdagar har jag knegat i det svettiga kansliet men fortfarande är det sommar & de trettio timmar jag ger arbetsgivaren i veckan, känns faktiskt helt okej. Julimånad är för det mesta rätt så lugn & så även i år. De patienter som behöver oss just nu är sjuka, väldigt sjuka. Resten njuter av sommaren & självläker.

Aaron stortrivs på Björkhagen. Har fått en del nya kompisar & njuter av allt plaskande i den uppblåsbara poolen som finns på dagisgården, för att inte nämna strandbesöken de gjort med de få barn som behöver dagvård i juli.

Freja får så mycket uppmärksamhet av tidigare nämnda barnvakter att jag mest fungerar som bollplank för hennes trötthet & utmattning, som oftast slutar i fruktansvärda raseriutbrott. Det är inte lätt att vara duktig & snäll dygnet runt. Freja har varit en hel del nätter borta & har oxå gett förslag om att vi skippar övernattningar men mitt i snyftningarna får hon ändå fram att hon absolut vill sova över.

Ikväll överraskade mamma min mig rejält med att meddela att hon tar fröken med till Åland imorgon! Ni skulle ha sett Frejas min, då jag precis innan läggdags berättade om morgondagens planer. Ser däremot inte fram emot torsdagen då de återvänder, sannolikheten för skrik & gråt är stor men fram tills dess ska jag njuta av tid på tumis med Aaron.

När pusselbitarna faller på plats

Fick precis ett samtal av min pappa. Vi kan ta med Freja & segla, sa han. Med de orden föll de sista pusselbitarna på plats i mitt dagvårdspussel. För någon vecka sedan började jag fundera över hur Frejas resterande sommarlov ska se ut. Visste att hon kommer att få vara lite här & där men med för henne trygga personer.

Nu är då sommarschemat färdigt, en färggrann lista med min mammas, mommos, systers & nu oxå pappas namn. Freja är helt eld & lågor. De två första dagarna startade hos mommo & när jag hämtade henne igår, så ville hon inte komma hem utan blev dit övernatten. Nu väntar följande vistelse med min mamma som oxå innebär att sova över.

Nästa vecka börjar med att både Aaron & Freja får vara med min syster eftersom lillebror ännu i juli kör med färre vårddagar. Aaron kommer att tillbringa juli på Björkhagens dagis. Starten där har gått bra, han verkar trivas, har hittat nya kompisar & vägrar komma hem men är ack så trött, så trött.

Får hoppas att arrangemangen för kommande sex veckor blir bra för barnen. Vet att Freja har det bra var än hon tillbringar dagen & jag önskar att stunderna på Björkhagen är lika roliga som hittills.

Är så enormt tacksam över alla som hjälper oss.

Fånga vinden

Igår hade Aaron namnsdag & till gåva fick han en drake. Eftersom det knappt blåste alls igår så rusade vi ut idag istället. Antingen var vinden lite för pustande idag eller så hanterade vi inte riktigt tekniken (tror mera på det första såklart...) men trots det åkte den upp i högan sky några ggr & vi lyckades även hålla den uppe en stund innan draken gjorde en störtdykning.