Positivt

Var tvungen att åka & kolla Frejas svalgodling då jag skjutsade Aaron på handboll. Tur att jag har möjlighet för provet var positivt. Fick sen försöka fixa penicillin åt henne & det var ingen lätt match men jag hoppas att det finns ett recept åt henne på apoteket nu. Stort tack till alla inblandade.

Det här borde förklara Markus feber som inte vill ge med sig & även han fick medicin. Innan kuren påbörjas ska resterande familjemedlemmar testas. Nu hoppas jag att allt vad feber & halsont heter ger vika & låter oss vara friska.

Lite klokare

Blev besök på hälsostationen idag. Visste då jag bokade tiden att vi säkert inte kommer att vara ensamma men redan efter 45 minuters väntan var vi inne hos läkare. Ytterligare en kvart senare så var blod- & svalgprov tagna.

Läkaren undersökte & konstaterade rena lungor, friska öron, rött svalg och en hög med lymfkörtlar på höger sida om halsen. Han ordinerade prov för att utesluta bakterieinfektion, angina & mononukleos. Här protesterade Freja en aning då hon kom ihåg senaste laboratoriebesök med flera misslyckade försök men lugnade henne med att laboratoriets bästa skötare kommer att sticka henne.

Läkaren ringde nyss & gav oss resultaten. CRP 5, mononukleos-provet negativt. Leukocyterna förhöjda så kroppen jobbar klart mot nånting fortfarande. Svalgodlingen är klar imorgon så kan nog hända jag gör en avstickare dit själv imorgon för att avläsa plattan. Tror inte jag kan hålla mig till måndag.

Även om det i nuläge är oklart vad hon drabbats av så är jag glad över att det inte är mononukleos. Det hade gett henne idrottsförbud för flera veckor framåt. Att CRP är lågt tyder ju på virusinfektion & det är ju oxå ett bättre alternativ än en allvarlig bakterieinfektion. Så vi fortsätter vila & vila är en 8-åring bra på, speciellt om hon redan vilat i snart två veckor. Besökte bibban under samma resa, så nu finns det mera läsbart & några filmer att se på.

Vet bara inte vad jag ska trösta Markus med då vi uteslutit mononukleos. Han är tillbaka under täcket med över 38 grader feber. Skulle våga påstå att det här är den värsta vintern hittills. Kan inte minnas från tidigare år att folk skulle ha varit så här sjuka.

Mera halsont

Otroligt att jag fortfarande är frisk.

Trodde redan att alla var på bättringsvägen. Skickade ju iväg Freja på sportlovsläger då måendet under helgen vände till det bättre & bra hade det gått. Tills igår. Idag är halsen igen sjuk, på utsidan hittade jag nyss en stor, öm lymfknuta & febern är på stigande. Huvudvärken ger illamående så maten inte smakar. Nu ser hon oxå hängig ut så det blir nog besök hos läkare imorgon om läget inte ändrar till det bättre.

Aaron är tack & lov i skick.

Markus då? Han har redan hunnit besöka läkare en gång & blodproverna var då okej. Hade hyfsat bra dag igår men tempar i takt med Freja idag.

Måttet börjar vara rågat.

Tiden blir lång

Äntligen är Freja frisk. Det har varit långa dagar för sjuklingarna. Ännu idag har dock pojkarna febrat & det börjar vara tungt att göra ingenting.

När jag åkte iväg på nattskift på torsdagkväll så undrade jag nog hur fiffigt det var att lämna tre febriga patienter hemma, speciellt då den vuxne hettade på över 40 grader. Tjänstledigt får man ju alltid men betald sjukledighet skulle aldrig arbetsgivaren godkänna. Var egentligen lättad över att få komma ut lite efter flera dagar inomhus men det kändes ju som man bytte arbetsplats, från en sjukstuga till en annan.

Snäll patient

Fozzie kommer att behöva extra näring en tid ännu trots att han redan kan äta själv. Tror att han i sin lilla marsvinsskalle minns att det för några dagar sedan gjorde skitont när han skulle äta, så det tuggas rätt försiktigt.

Som tur är Fozzie en bra patient som gärna äter från spruta. När man dessutom blandar pulvret i hans favorit purémat så löper matsituationerna smärtfritt. Vi lever en dag i taget & glädjer oss över att vikten nu är på väg upp.

Tandgnissel

Mycket har hänt den senaste veckan.

Förra veckan förlorade vi en familjemedlem då gerbilen Pepsi valde att gå vidare till andra sidan. Pepsi hade levt ett långt & bra liv. Den gråa färgen i hennes annars helsvarta päls & en ålder på över tre år talade för att tiden var inne.

I söndags insjuknade Freja i hög feber, kokade rejält då jag återvände hem från kvällspasset. Influensa tror jag inte det rör sig eftersom symptomen inte alls passar in & för att vi alla tagit vaccin. Det har varit en del tandgnissel över att man inte fått gå till skolan & vetskapen om överraskningsprogram & korvgrillning imorgon har inte gjort det bättre. Sportlovsläger väntar på måndag & tills dess ska hon nog vara i skick. I morse vaknade pojkarna med halsont & feber, så stämningen är rätt så dämpad. Återstår att se om jag skonas.

Marsvinet Fozzie har jag varit mest orolig över. Efter en långsam viktökning i slutet på förra veckan, började vågen peka neråt i rasande fart. Trots extra tillskott vägde han 750 g i morse dvs en viktnedgång på 25 %. Ringde Kaarinan Eläinlääkäriasema genast åtta i morse & fick en tid till eftermiddagen. Roligt att få betjäning på svenska. För att komma åt baktänderna krävs sövning & det medför ju alltid risker, speciellt för en medtagen gnagare men det fanns ju inga andra alternativ.

En timme senare fick vi hem en groggig Fozzie. Var otroligt lättad över att han klarat sig. Veterinären hade filat ner baktänderna men oxå hittat två tandpiggar som troligtvis orsakat en hel del smärta vid födointag. Hon rekommenderade återbesök om ett halvt år. Med oss fick vi två påsar pulver med gnagarkäk som ska ges 4-5 ggr per dygn. Fozzie har redan fått sin första dos & det var ingen enkel match att få ett nerdrogat marsvin att svälja.

Skumt

Trots daglig användning av stödstrumpor då jag väntade Freja så kom jag inte undan dem - åderbråcken. Har stor släktbelastning så visste att de med stor sannolik kommer att bulla till sig. Är glad över att jag lyckades hålla ena benet korvfritt.

I nästan nio år har bråcken hängt med & använder fortfarande stödstrumpor för att inte förvärra situationen. Har under åren skaffat mig en hel massa strumpor av olika modell & färg, främst för att ingen ska se att jag har sådana på mig. Många gånger har man skrattat åt dem för det är ju bara gamla tanter som använder stödstrumpor.

Igår besökte jag vår företagsläkare i hopp om en remiss för att bli av med dem. Den senaste tiden har åderbråcken börjat besvära mera. Största problemet är korven i knävecket som blir i kläm av stödstrumpan samt klådan på vaden orsakat av ett litet nystan av ådror. Ibland eller ja, rätt så ofta värker benet. Värk är straffet jag får om jag väljer vanliga strumpor.

Men nu finns det hopp om lindring. På Åbolands sjukhus ligger en remiss & väntar på att någon snäll kirurg vill hjälpa mig. Idag finns det andra alternativ än kniven & jag hoppas att mina åderbråck kan skummas. Håller tummarna!

Hälsogranskning

Vår 8-åring har inte bara besökt tandskötare den här veckan utan oxå skolhälsovårdare. Fick hem en liten lapp där det stod att både syn & hörsel är bra samt att hon är 135 cm lång & väger 28.8 kg. Fina fröken!

Tvångsvård

Fozzie äter inte riktigt som han borde trots att man erbjuder honom godsaker. Fortfarande ligger han mest i hörnet & trycker så nu försöker jag se till att han får tillräckligt med energi. Genom tvångsmatning.

Mera tänder

Fortsätter med tandtemat men idag pratar vi om Freja. Måste ärligt säga att jag inte riktigt vet var skon klämmer men fröken har något snett i övre tandraden. Efter ett tandläkarbesök i höstas bestämdes att en tandspecialist ska titta på henne. Innan man besöker specialisten önskas tandmodeller & röntgenbilder, så det har vi fixat idag.

Under våren kommer Freja att bli kallad till både specialist & tandläkare. Framför oss har vi i så fall ett mångårigt projekt, om fröken går med på det. För faktiskt, det här får hon avgöra helt själv.

Tandtrubbel

Har lite dåligt att vara. Av någon anledning har Fozzies tänder växt tokigt & känner förstås att det är mitt fel. Sneda tänder beror oftast på fel sorts föda men tycker att vi serverat marsvinen precis det som rekommenderas.

För några dagar sedan märkte vi att Fozzie mest låg i ett hörn av buren. Tyckte dessutom att han magrat en del & när jag lyfte honom på lilla köksvågen landade siffrorna på 100 gram mindre än i november. Tur att jag fört bok över svinens vikt, har läst nånstans att det är bra att följa upp deras vikt så att det inte blir för tjocka. Hade kanske hellre fått vara den vägen. Kollade genast munnen & förstod att problemet sitter där.

Eftersom marsvin kan dö om tarmen inte hålls i gång med käk, så ringde jag veterinären i morse. Tyvärr har veterinären i Pargas inte möjlighet att kolla baktänderna men hon fixade framtänderna. Vi ska nu se till att göda upp Fozzie igen & om inte han börjar äta normalt, så blir det besök till någon av smådjursklinkerna i Åbo-trakten. Undersökning av munhåla kräver sövning & svinet måste vara i relativt gott skick för att klara det.

Tack & lov verkar han piggare idag. Vikten har stigit med 10 gram sedan igår, så tipset på nätet om rivna grönsaker har gett resultat. Trots det känns det lite ruttet.