Flunsa

För en vecka sedan satt vi nästan hela natten uppe med Aaron då han inte fick luft. Lustigt att man lägger en frisk pojke & några timmar senare kämpar han för att få luft. Vi är dock vana. Aaron har vid alla sina flunsor haft tyngre med andningen, aldrig då så här tungt. Då Aaron för andra gången i sitt liv fick RS-virus förra våren så skrev läkaren ut Ventoline åt oss. Inte den värdelösa mixturen utan inhalerande versionen som man ger med hjälp av babyhaler.


Utan den hade vi fått åka till Åbo för att få läget under kontroll, för så tungt hade han. Efter fjärde dosen släppte det så mycket att vi vågade oss på lite sömn igen. Aaron somnade på Markus bröst varefter vi flyttade honom tillbaka i egen säng med huvudändan i skyarna. Markus bäddade ner sig på en madrass bredvid Aarons säng. Freja sov igenom precis hela natten & förstod ingenting på morgonen, då mamma förklarade vad som hänt...

Inhalerande Ventoline med babyhaler är guld värd. Vi använder den som "hostmedicin" fortfarande åt Aaron. Han har fortfarande sviter efter förra veckan & hostar upp en hel del slem.

Ikväll var det då Frejas tur. Märkte att hon var hes & konstig när jag kom hem & längs åt kvällen började hon tempa. Men jag är tacksam. Förra hösten hann jag vara tre dagar på jobb innan flunsa efter flunsa började avlösa varandra & Markus eller jag tvingades vara hemma turvis med någon av barnen. Barnen hostade, snörvlade & tempade ända fram till jul. Hoppas att det slutar här den här gången. Punkt.