Minisemester på Åland

Hemma igen efter sköna dagar på Åland.

Resan gick bra förutom hemresan som blev lång & tung pga försenade Silja. I en & en halv timme väntade vi i Långnäs som resulterade i två helt hopplösa barn & en nerkissad son. Borde väl ha stigit ut med sonen i snöyran & bytt på honom, valde dock att avstå.

Båtturen över till Mariehamn gick smärtfritt. Barnen vred i sig mängder av frukost så att jag lugnt även kunde fylla min mage. Förmiddagen bestod av film, ansiktsmålning, Olof, besök på bildäck pga kissvåt son (jo, det hände 2 ggr), drinkar i baren & tävlingar.

Väl framme i Mariehamn styrde vi ferrarin mot Familia & Anki, där jag trodde barnen skulle riva ner hela butiken. Bakom väggen fanns en passlig barnparkering med staket, dit jag fort förpassade barnen så att jag i lugn & ro kunde granska utbudet & även shoppa lite, innan hostel Blueberrys ägarinna Cessi slutade jobb. Innan vi åkte över till Anki för lite kvällsumgänge fyllde vi våra magar med pommes frites (så heter det på Åland) & hamburgare samt Cessis skåp med förnödenheter. Hann även kasta upp benen på soffkanten en stund medan barnen granskade lyan.

På South Street fann Sandra & Freja genast varandra medan part tre blev utfryst, t.o.m. utkastad från lekrummet av de discodansande töserna. Inte lätt att vara grabb, Aaron. Synd att den visiten blev så kort, får försöka planera in ett besök snart igen.

Tung dag bakom, tyckte i alla fall Aaron som somnade bums första natten i egna sviten. Får man inte leka med Sandra så lånar man en telefon med hennes foto på ;)

Trots att inga bilbevis finns så fick jag ut Cessi på en timmes promenad med barnen följande förmiddag. Valde pga kylan att lämna kameran på insidan. Tog oss till två parker var barnen fick gunga en liten stund.

På eftermiddagen åkte barnen & jag ut till Geta för att fira kusin Max som fyllt 4 år. Första legolådan var en succé för fotografen & alla hans bilar en fröjd för Aaron. Faster Leila bjöd på bulle & glass i stora lass.

Innan hemfärd hann vi med lek & plask på Mariebad. Inga foton därifrån heller för kameran min är inte av vattentät sort. Trodde det skulle vara lugnt där på förmiddagen men hallen var ju fylld av föräldrar & barn. Lugnet övergick i storm då vi skulle fara hem för trötta Aaron ville bestämt bli kvar & simma. Efter lite mutor fick jag honom att stiga upp från duschgolvet...

Vi väntar & väntar på båten som jag trodde att aldrig skulle komma.
En hemresa som jag önskade att fort skulle ta slut.
En trött mamma & två ännu tröttare barn är värsta tänkbara kombinationen.
Men vi kom hem, vi stupade i säng & sov ända till kl 9 i morse.