2 dagar kvar

Nu handlar det nog nästan bara om timmar mera. Imorgon kommer barnen att vara sista dagen hos dagmamman. Freja har, ända sedan vi berättat om flytten till Knattebo, varit väldigt fundersam & jag kan förstå henne. Efter över 3 år hos samma, trygga dagmamma så känns det säkert både spännande & osäkert. Barnen är väldigt duktiga & sociala filurer, så jag vet att det kommer att gå bra. Nu är det ju inte bara barnen som känner vemod inför bytet till dagis, både Markus & jag kommer att sakna det vi haft enormt.
Innan vi fick besluten så visste vi inte om Aaron skulle få plats på Knattebo men även det ordnade sig. Det hade nog annars varit ett väldigt tufft år framför med att skjutsa barnen till olika dagvårdsplatser. Så det är väldigt tudelat just nu men vi ska se vad barnens egenvårdarbesök i fredag ger oss. Har många frågor.
 

StKarins

En lyckad dag bakom med flera timmar av umgänge med bror, fru & barn.

 Tack för att vi fick komma över på besök & stort tack för lunchen!

Kan varmt rekommendera besök i StKarins "liikuntapuisto". Packa cykeln med åt barnen för där finns en cykelpark var man också kan köra med trampbil & ta körkort. Intill cykelparken ligger en passligt stor lekpark var även vuxna kan träna.

Blev en lyckad kväll igår oxå då Sverige kammade hem vinsten i Eurovisionen.
Stort grattis till Loreen med Euphoria!

Krama lamm

Vi tog oss till Skanssi, vi hittade tillbaka hem.
Kom plötsligt på att det var Krama lamm-dag på Tennby gård så plockade upp mamma min & åkte dit.

Man fick gissa på det bruna lammets vikt & jag lyfta upp barnen & lammet turvis för att kunna tippa ens lite ditåt. Lade tippningen i Frejas namn för att vi säkert skulle vinna (hon har vunnit flera ggr på lotteri). Några timmar senare fick jag samtal om att vi tippat närmast & att det fanns fyra andra som tippat exakt samma vikt på 12.8 kg. Det bruna lammet vägde 13 kg. Eftersom det var flera som tippat samma, så lottade de ut vinsten & Freja vann! Nu väntar en en vacker, stickad lammhalsduk på... MIG!

Blev förbannad på allt pollen som klibbat fast på bilen min, så medan barnen snarkade i baksätet passade jag på att befria bilen från allt gult. Väl färdig konstaterade jag att det var helt onödigt arbete, för medan den torkade så hade den lyckats samla åt sig pollen igen! Morr!

Har hunnit med mycket idag. De fina vädret laddar ju en med en massa extra energi tydligen. Hittade en stor målpytts med sockelfärg i förrådet & trots att klockan redan närmade sig åtta, så tog jag penseln i hand & målade några meter sockel.

Nu tänker jag bänka mig i soffan & kolla på Eurovisionen. Imorgon flyr vi hemmet igen. Den här gången blir det besök hos brorsan så att kusinerna får leka lite. Men nu, heja Sverige & Euphoria!

Nattskift

Har inget emot att Markus jobbar nattskift men då de infaller på barnens & mina lediga dagar så ställer de till. Markus har svårt att sova över huvudtaget, oavsett om han sover dagtid eller nattetid, så ni kan ju tänka er hur det går då vi är hemma. Kan berätta att det inte är lätt att försöka tysta ner en 2- & en 4-åring.

Så vi flyr fältet som vanligt idag. Bara jag fått frukost i oss alla så blir det Skanssi. I nästa vecka ska vi tacka av barnens dagmamma & fira en 3-åring. Eftersom Markus önskar snarka till än två, så hinner vi ännu med besök hos mamma min, ev klappa lite får eller besöka någon lekpark på malmen.

Det är alltså dagens förmiddagsprogram, vad ska vi hitta på imorgon?

Morsa på vift

Syrran min tänker söka sig österut för att söka sig ett nytt yrke.
Efter påtryck av mig så tänker hon börja blogga om tiden innan hon åkte & studietiden, om hur det gick till när hon åkte till Kuopio för att bli nödcentralsdejour. Jag ska se till att det inte är bara jag som läser hennes blogg! Så gör ett besök på Morsa på vift. Vi väntar många inlägg, syrran! Bara så du vet.

Kom visst av mig lite

Veckorna innan förra helgens redskapstävlingar gick i träningens tecken så blev inte till att uppdatera bloggen alls. Träningarna gick bra, ibland över förväntan & det var ett gäng rätt så glada damer som åkte över till Åland för att tävla. Vad vi inte visste var att deras stuprör hade ett grovt tillverkningsfel som kom att förstöra inte bara vårt utan alla lags utföranden. Av fem lag lyckades tre genomföra hela utförandet dvs få en sluttid, två av lagen Did Not Finish. Det kändes ruttet men var väldigt nöjd över det vi presterade ända fram till stupröret & bollen, på rekordsnabb tid. Vi hade gjort vår snabbaste utförande någonsin om det inte varit för r ö r e t. I nästan fyra minuter kämpade vi för att få ner bollen för att vid 6 minuter & 30 sekunder se hur den trillar ner. Den urusla tiden gav oss en bronsmedalj.

Jag hade bestämt att det här skulle vara min sista tävling men med FM på kommande i höst, så borde jag kanske tänka om. Vi fick inte guld, vilket hade betytt att vandringspokalen hade flyttat till oss. Vill inte skryta men jag vet att vi är bra. Kanske jag slutar min karriär i höst istället, med en FM-medalj runt nacken. Den här gången får den gärna vara lite mera glänsande än för fyra år sedan, då vi tog FM-brons. Den gången var vi sex lagmedlemmar: Linda, Marika, Camilla, Maria, jag & en liten fröken i min mage.

I arbetets tecken

Sen årsskiftet har jag inte jobbat mera än fyra dagar i rad. Tills nu. Av de åtta senaste dygnen har jag tillbringat sju på jobb. Av egna orsaker nog, då jag önskade ledigt pga tjejträffen. Efter regnet kommer solen så nu har jag tre dagar ledigt framför mig.

Trots mycket jobb så har jag hunnit med en hel del.

Träningarna till redskapstävlingarna i Mariehamn om två veckor är i full gång. Som tidigare år, så körde vi en traditionell vappenträning med mjöd & munkar. Tiderna ligger ungefär på samma nivå som ifjol, så är absolut inte stressad över tävlingen ännu. Nå, bara avresan mot Åland närmar sig så kanske det känns lite annorlunda i magen.

I veckan besökte jag också kardiologen. I slutet på mars gjordes en 24 timmars registrering (Holter) av hjärtat, som visade sig vara helt normalt. I samband med läkarbesöket utfördes också ett ultraljud av hjärtat var man kunde konstatera att hjärtat ser friskt ut. Kardiologen vill ännu göra ett belastnings-EKG på mig, så väntar nu kallelse dit. Men jag är nöjd! Det här betyder att jag kan köra på för fullt & att alla störningar är godartade. Ett friskt hjärta kan ibland spela spratt med en & det klarar det oxå av, bara det fort går om, menade han.

Efter läkarbesöket körde jag raka vägen till Stadium & belönade mig själv med en ny innebandyklubba av Salming. På träningen samma kväll kunde jag konstatera att jag gjort ett bra val. Känner att det blir en bra säsong!

Båten då? Den vill vi inte prata om. Men så här ligger det till så att ni var vi står.
Båten kom till oss på en lördag. Pga regn på söndag valde Markus att tvätta & måla den först på måndag. Tack vare regnet upptäckte han att hela akterspegeln är förstörd, murken. Båten hade sugit i sig en massa vatten & han kunde lätt gräva bort träet. Han kontaktade omgående försäljaren & berättade om fyndet. Markus märkte fort att försäljaren varken är intresserad av att ersätta eller upphäva köpet. Efter kontakt med jurist så ligger nu ärendet i hans händer. Återstår att se om försäljaren ger sig eller om vi måste gå så långt som till rätten. Vi hoppas på det tidigare...
Hädanefter vet vi att inte lita på någon. Bara så ni vet.
Hade vi sålt en vara, som visade sig vara defekt eller om kunden på något vis hade varit missnöjd över varan, så hade vi tagit tillbaka varan eller åtminstone försökt ersätta varan eller fixa den för så står det i lagen. Men tydligen tänker inte alla likadant. Nej, jag förstår inte.

Önskar inget annat än att det här löser sig.
Vi önskar inget annat än att få guppa omkring i skärgården i sommar.


P.S. Markus meddelar att jag har haft en dålig dag idag. Orsaken är kanske att vi har två sjuka barn, som testat våra nerver lite mera än vanligt. Säger jag. Markus tror att det är något helt annat så vi forskar vidare på det.