Midsommarfirandet fick ett abrupt slut pga överdos

Så lät en av våra påhittade rubriker efter incidenten på midsommarlördagen.

Många undrar nog säkert hur tusan Aaron fick tag i Markus blodtrycksmediciner & måste säga, det undrar vi oxå! Burken fanns i min toalettväska & varför barnen rotade i den, har vi ingen aning om men vi tror det gick till så här:

Barnen hade kvällen innan, på midsommarafton, tömt alla väskor på godis & russin, så vi tror att de var jakt efter mera. Varför han svalde en vit tablett, har vi spekulerat om att det kanske påminde om en xylitoltablett.

Då jag kom till stugan rådde total kaos av en & annan orsak. Mitt i kaoset berättar Freja att Aaron haft Markus medicinburk i handen. Vi ställer Aaron en massa frågor & han berättar att han satt en tablett i munnen & att den smakade bajs. Markus kontaktar Giftcentralen som till min stora förvåning inga råd kan ge annat än att kontakta läkare. Jag ringer kort därefter till ÅUCS & efter konsultation med jourhavande barnläkare bestämmer vi att jag försöker nå Nagu-ambulansen för att få kol.

Halv timme senare möter vi upp ambulansen på fasta Korpo. Aaron får dricka kol, vilket går till min förvåning väldigt bra. Blodtrycket är vid ankomsten till Strömma fint & vi funderar på att återvända ut till holmen. Vårdaren på ambulansen kontaktar ännu jourhavande barnläkare & önskar så som vi, att vi skulle få åka tillbaka. Läkaren var dock av annan åsikt.

Aaron spändes fast i britsen & så rullade vi iväg mot Åbo. Dryga två timmar senare skuffades en sovande pojke in på barnpolikliniken vid ÅUCS. Det mättes blodtryck & togs lite blodprov. Trycket hade då sjunkit en del men om det berodde på att han sovit eller medicinen kunde de inte säga. Läkaren hade en tjock bunt med skrifter om medicinen i sin hand & kunde berätta att medicinpåverkan snart kommer att nå sin topp för att sedan sakta sjunka. På polikliniken var det lugnt så vi fick fort åka upp till avdelningen för en förhoppningsvis god natts sömn.

Både Aaron & jag snarkade till 10.30 följande morgon trots att personalen med jämna mellanrum var in & mätte blodtryck. Efter ytterligare blodprov blev det frukost. Kort efter det meddelade barnläkaren att alla prov gett fina resultat. Blodtrycket hade under natten varit lågt men inte så lågt att de behövt lägga dropp för att vätska upp trycket.

Vi är fortfarande väldigt ledsna över att det gick så här. Han borde aldrig ha haft tillgång till burken men när man lever stugliv är omständigheterna lite annorlunda än hemma, då burken är i säkert förvar uppe i ett skåp. Markus undrar varför medicinburkar inte tillverkas med barnsäkra lock då nästan alla andra förpackningar nuförtiden är försedda med sådana korkar.

För att skrämma er andra lite så gjordes en barnskyddsanmälan angående incidenten, precis som det görs t.ex. då småbarn har fallit & slagit sig illa, har oförklarliga blåmärken på kroppen osv. Vi väntar fortfarande på att barnskyddet i Pargas ska ta kontakt med oss men det behöver aldrig ske.

Som jag tidigare skrev: Slutet gott, allting gott. Det är huvudsaken.