På avdelningen råder tystnad. Så gott som alla sover. Kollegan & jag har en välförtjänt paus efter att ha rondat, delat medicin & varit sociala med dem som inte fått tag i sömnen. Sannolikheten att alla 20 patienter sover är väl ändå ganska liten.
Barnen har det också bra. Som bäst snarkar de på hos min syster, som har jullov från studierna i Kuopio. Läs mera om henne här. Är så otroligt tacksam över att jag kommer att få sova ut ordentligt efter det här nattpasset.
Endast fyra timmar återstår av vår tio timmar långa natt & känner absolut ingen trötthet what so ever ännu men jag vet att väggen kommer att komma emot snart. Det värsta med natturer är att man går & småäter hela tiden. Bordet i kafferummet är dukat med godsaker & varje gång man går där förbi slinker ett godis i munnen.
Det har gått en tid sedan senaste nattskift. Tror jag jobbade några pass sommaren 1999 på Malmkulla åldringshem, vilket skulle betyda att det rör sig om en paus på 13 år. Har inget emot att köra nätter, tvärtom. Får hoppas att jag flera gånger blir erbjuden arbetsturer. Att följande natt skulle vara lika lugn som den här, kan ju ingen garantera.
Ingen klocka ringer. Fläkten surrar på. Dags att ta en promenad runt avdelningen så att inte John Blund smyger på en, via kafferummet efter en grön kula.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar