Hade packat allt färdigt igår kväll för dagens arbetspass. Kläderna låg på hög, redo att hoppa i. Frukost & lunch ställde jag bredvid handväskan för att spara tid. Hade heller inga dagistider att passa så ställde väckningen så långt fram som möjligt. Allt för att få sova lite längre.
Tretiden vaknade jag med ett ryck. Pulsen slog nästan 200 & jag mådde pyton. Hastigt upp ur sängen efter medicin & vatten. Då hjärtat nästan skuttar ut ur bröstet på en är viloläge helt uteslutet. Åskan & mullrandet lade sig sakta men efter ett maratonlopp är det svårt att varva ner & få tag i sömnen igen. Slumrade till på morgonkvisten, vaknade till summern på telefon men med en skrällande huvudvärk. Ett samtal & en värktablett senare kröp jag ner tillbaka under täcket för att vakna upp fem timmar senare.
Nytt försök imorgon. Har tagit det lugnt hela dagen. Tog en promenad i solskenet med Freja i tron att frisk luft gör gott. Har plöjt igenom kläder som ska till loppiset & försett dem med förmånliga virtuella prislappar (dem i pappersformat får jag imorgon). Vet att choklad botar allt, så har tryckt ner minst ett halvt kilo.
Under promenaden idag kunde jag konstatera att en önskan gått i uppfyllelse under det gångna året. Bad om ett snöfattigt slut på året & så gick det. Trodde däremot inte att åkern skulle ligga som en grön matta i slutet på december. Undrar om det alls tänker bli någon snö i vinter.
1 kommentar:
Krya på dig! Ta det lugnt nu. / Anna
Skicka en kommentar