Febern har släppt men svinkopporna tog fart. Märkte redan i mitten på veckan skumt utslag i höger mungipa på Aaron, ett utslag som på fredag redan var tre fläckar & som ytterligare spred sig under helgen. Trots tvätt flera ggr per dag, följt av smörj med Fucidin, bredde svinkopporna ut sig under näsan, på kinden & i pannan. Efter att i morse hittat en fläck på armen blev det läkarbesök & antibiotikakur. Nu, med medicin både munvägen & lokalt, ska det väl ändå ge med sig.
Sakta men säkert, en helg i taget, har vi fixat på förrådsdelen i biltaket. Svårt att måla, spackla eller dra el då man har ont om slantar men med hjälp av anhöriga börjar vi vara på slutrakan. Passligt fick vi upp lysrörsarmaturen då extrabelysningen bestämde sig för att brinna.
Alla ytor i det ena rummet är nu målat. Väggarna fick bli målarvita medan golvet & listerna går i grått. Taket i andra rummet är nu på plats. Tror Markus har spacklat alla skarvar, så det blir säkert att pensla lite ikväll. Först ska dock golvet på andra sidan få en omgång färg till, innan golvlisterna sätts plats.
Någon granskning för ibruktagning blir det inte före isoleringen i taket är på plats. Pappa hinner heller inte dra de sista elledningarna innan hans semesterresa, så vi hoppas att oktober ännu fortsätter som hittills. I november blir det med säkerhet färdigt & då får vi äntligen ett ordentligt förvaringsutrymme istället för nuvarande. Ska bli roligt att städa upp Aarons klädskåp & gästrummet.
Pang, boom, så kom hösten, september & dagen då vår minsting fyllde 5 år. Firade herremannen igår & det var en rätt slagen pojke som vi lade i sängen igår. Kvicksilvret nuddade 40-strecket, Aaron hade så ont i kroppen att benen inte bar & beröring var smärtsam. Men han var så nöjd över alla presenter, gäster & bakverk.
I veckan besökte vi också rådgivningen för mått & genomgång av KEHU. Aaron ser & hör normalt. Talterapeuten har gett utlåtande om bra talförmåga, bokstaven R ska vi öva på & återkomma när han fyller 6 år ifall R:et inte rullar då. Han mätte 112.3 cm & vägde 21.6 kg.
Aaron har i ett par veckor varit ovanligt irriterad på dagis, rentav brukat våld mot några barn men eftersom vi vid utvecklingssamtalet några dagar innan diskuterat igenom förändringen hos Aaron, så gick vi inte djupare in på det. Febern som steg igår kan ju också vara en förklaring till hans beteende, får se hur det fortsätter bara han tillfrisknat. Aaron förändrades från en rosig, glad pojke till en argsint, gnällig grabb som slog eller bet alla som kom i närheten av honom. En bidragande faktor tror vi också ligger i alla nya barn & rutiner i gruppen & fram till att läget stabiliserat sig så ser de till att Aaron har extra lugn & ro.
Efter så gott som torr sommar med ett fåtal våta nätter, började Aaron kissa ner sig mera igen. Ungefär vid samma tidpunkt som situationen på dagis blev orolig, kissade han ner sig så gott som varje natt. Nattvätningen har följt liknande mönster förrut dvs mera olyckor vid sjukdom, så jag hoppas de också minskar nu.
Räknar timmar. Vi närmar oss slutet. Ville inte rehabilitera mig med personer från samma arbetsgrupp, än mindre på finska men så här blev det & jag är så nöjd! Snart lämnar jag Kankaanpää med massor i bagaget - goda vänner, sundare livsvanor, en friskare kropp & mera ork.
Resultaten i gångtesten visade sämre än senast men tillsammans med vår handledare kom vi fram till att pappren brinner bra & att jag ska glömma den. Helt fel test för mig. I muskeltesterna kammade jag hem femmor i samtliga delar. Är mest nöjd över magdelen där jag gjorde nästan dubbelt flera upprepningar än för ett år sedan.
Vi har haft massor med fysisk aktivitet de senaste dagarna. Bara idag har vi hunnit lyfta skrot, slängt frisbeen & dansat zumba. Igår körde vi gamla hederliga stepbrädet & testade nykomlingen Foamroller, som nästan fick en att gråta. Imorgon hinner vi ännu med en timme vattengymnastik innan slutplädering & farväl.
Det är i alla fall bestämt att vi ses i april 2015. Platsen är fortfarande öppen.
Trots lite benvärk efter gårdagens gångtest var jag extra laddad i morse inför dagens muskeltester. Efter morgonjumppan trampade jag en stund på motionscykeln för att hålla mig varm.
Gav allt & presterade bättre i samtliga tester. Nu väntar jag ivrigt på att få se slutresultaten där gångtesten & muskeltesterna tillsammans med mina mått visar i hur bra form jag är. Fortfarande väger jag för mycket men jag hoppas att de fina prestationerna väger mera. Är egentligen redan väldigt glad över allt jag åstadkommit. Det kändes härligt att göra vissa tester idag, då jag kände att det som var jävligt tungt ifjol, gick hur bra som helst idag. Utan plågor.
Kändes däremot trist att lämna simmandet emellan, speciellt då jag älskar att plaska men vad kan man göra åt att livmodern bestämmer sig för att öppna kranen just idag. Valde att ta en promenad istället, kände att musklerna behövde mjukas upp lite efter tuff match.
Uppföljningsbesöket hos fysioterapeuten var också en positiv upplevelse då det visade sig att även nacken är på bättringsvägen med större & framförallt smärtfri rörelseförmåga. Jumppapassen på Sports Gym i sommar har inte varit förgäves. Det är viktigt för mig att hitta en kontrast till mitt stillasittande jobb. I mina papper såg fysioterapeuten en anteckning om dålig hållning i både rygg & nacke som nu är borttränad.
Den här gången har de prickat in lite mera motion än tidigare. Sist på dagens schema var ännu konditionscirkel, som vi utförde utomhus. Ingen annan än jag från vår grupp deltog, de andra drog iväg på boxningstimme. För att alla ska kunna delta ordnas alltid en lättare & en tyngre motionsform, valde idag den tyngre.
Hälften av gänget snarkar redan, tror testerna & mängden motion överlag tog kål på en del. Lång dag framför imorgon med program till kl 18, ska prata med både läkare & psykolog. Efter det blir det munk på Sotku eller en kall på lokala baren.
Blev kramkalas i morse oxå då resten av gruppen anlände Kankaanpää. Fort förbyttes dock våra leenden till allvarliga miner då vi blev informerade om att gångtesten börjar om en dryg timme. Hoppade i trikåerna, spände fast pulsbältet & lade i earplugsen för att komma i rätt stämning.
Hatar tävlingsmänniskan inom mig. Är så taggad & laddad inför matcher, tävlingar etc. Hade hoppats på lite lägre pulsnivåer men det är inte enkelt då man ser att hjärtat slår 135 slag/minut på startlinjen. Förbättrade tiden med nästan en minut men mumlade hjärtslagen på 179 åt fysioterapeuten som drog gångtestet.
Mera vet jag inte i det här skedet. Imorgon följer muskeltesterna. Har som mål att kamma hem femmor & förbättra resultaten i samtliga test. Fick treor i mag-& bentesterna men kommer ihåg att jag tog det ganska lugnt. Stör mig att jag inte kommer ihåg hur vissa tester genomfördes, alltså om de gjordes på tid eller om man fick göra så många man orkade men det lär klarna imorgon.
Under den enda föreläsningen vi hade idag fick jag meddelande hemifrån om att Freja fallit från klätterställningen på skolgården. Inte gips igen, tänkte jag men fick fort bekräftat att hon fixat sig en rejäl bula i bakhuvudet & skråmor i ansiktet, passligt till fredagens skolfotografering. Nå, hon är fin i håret i alla fall efter frissabesök i fredags.
Avslutade dagen med en 10 km lång cykeltur runt Kankaanpää med centrets egna cyklar. Investering i nya tvåhjulingar skulle absolut vara på sin plats men cykel nr 19, en röd Helkama, tjänade mig bra.
