Orangefärgade firrar

Idag anlände följande Buzzador-paket på posten & det innehöll två askar Möllers Omega-3 fiskar. Nu ska barnen få i sig nyttiga Omega-3 fettsyror samt hälsosamma D-vitaminer.

De smakar som godis, utropar Freja & sväljer två fiskar på raken. Aaron frågade direkt efter flera godsaker men var tvungen att göra honom besviken då doseringen är två fiskar per dygn. Tror knappast att det kommer att vara några som helst problem att få slut på de här men nu gäller det nog att gömma dem högt eller så går nog barnen & mumsar i sig alla på en gång.

Blond

En helt otrolig dag bakom då man fick se mycket hår, ta del av färgningsteori & få håret tvättat på en toalett för invalider. Är så otroligt glad över att jag fick ställa upp som modell åt Trixie & är väldigt nöjd över slutresultatet:

Kursdragarna var väldigt ivriga över en hårmodell utan färg & valde att pröva färga mitt hår ljusare med maximal tid för att se hur det blir & se ut. De talade språk jag inte riktigt förstod (färgkoder & -nyanser) men ljust blev det & även de var fascinerade över slutresultat som de tyckte var super dvs naturligt blond.

Men nu vet jag vad för färg som gäller nästa gång! Jag vet också att man få det mest slitna, färgade hår att se snyggt ut, om man vet vilka produkter man ska använda. Den mest fula ankunge blev även idag en vacker svan.

Mera skidning

När solen skiner från en klarblå himmel så måste man gå ut & eftersom marken är täckt av det vita, så blev det att skida idag igen men den här gången tog jag Aaron med mig ut på åkern.

Aaron är mycket bättre på att skida än Freja var i samma ålder. Han konstaterade flera gånger på vägen att vi kommit långt bort hemifrån. Upp kommer han ännu inte utan hjälp så kan inte släppa iväg honom ensam i spåret. Freja däremot skidade hela "banan" ensam runt idag igen. Jag föll inte en endaste gång, berättade hon stolt. Eftersom hastigheten är rätt så nära noll när man skidar med barnen, så tog jag en lite längre runda ensam då de inte ville skida mera.

Snöskoterspåret som plastbror & barnen fixade igår funkade bra som skidspår & jag kunde staka fram i betydligt raskare takt än tidigare. Finns heller inget ljuvligare än den varma vårsolen. Trots minusgraderna kändes det som vår i luften & jag hoppas att lite färg fastnade i mitt vinterbleka ansikte.

Första tanden

30 september 2012 smällde Aaron till Freja med en käpp över munnen, en smäll som resulterade i att hennes ena framtand blev medvetslös, lös & senare livlös. På fredag 22 februari 2013 kl 16 ute på gården vid Knattebo daghem krockade Freja & Aaron i pulkabacken & tanden slogs ut.

Tanden hade varit väldigt lös långa tider & mamma var otroligt tacksam att den äntligen släppte, så att hon slapp dra bort den. Trots vårdyrket har mamma skräck för lösa, dinglande tänder.

Freja placerade tanden under kudden på kvällen med hopp om att tandfén skulle hitta den under natten. Tandfén hittade till Strandby, tog tanden & lämnade en slant i utbyte. I väntan på följande tand...

Även barnen gillar

Eftersom det levererades en hel del kex så har även barnen fått äta av dem. Markus har inte varit så intresserad, äter hellre en ordentligt frukost då han har tid för det. Precis som jag så tycker de om att dippa kexen i yoghurt:

Första gången på snöskoter

Råkade på plastbrorsan då jag stakade mig fram på åkrarna uppe i byn. Frågade om han kunde komma & köra upp lite spår åt mig med snöskotern & ifall barnen kunde få åka en sväng på samma gång. Som vanligt ställde han upp. Berättade inget för barnen när jag kom hem annat än att mamma har en överraskning åt dem. När Markus körde upp på gården förstod de genast vad som skulle hända näst:

 Först fick Aaron åka.

 

Sen var det Frejas tur. Aaron förklarar hur man ska göra.

Tummen upp!

Glädjen var stor när jag sa att Aaron får åka en runda & att de får köra ännu fortare!

Det här är det fina med att bo så här & hur fint det är med vänner som alltid ställer upp. Behövs inte mycket för att glädja de små eller en vuxen som önskar skida lite på fritiden. Tack, Markus!

Buzz, buzz, buzz

Igen har jag blivit antagen att buzza!
Den här gången är det mina barn som ska få vara provkaniner av Möllers Omega-3 småfiskar.

Tråkigheter

Hade hoppats att inlägget i oktober hade varit det sista på en lång tid framöver men för en månad sedan vaknade bloggen till liv igen med rubriken Dåliga Nyheter. Hoppas av hela mitt hjärta att de kan bota honom, att han ska få leva ett normalt liv precis som vår Freja. I väntan på de goda nyheterna så tittar jag in i bloggen dagligen.

Ni finns ständigt i mina tankar!

Ja men hur gick talterapin?

Timmen med talterapeuten gick fort. Först gick vi igenom grunduppgifter & bakgrundsfakta angående Aaron. Det var allt från förlossning till nu läge & lite till. Berättade hur vi upplever situationen & vad dagis sagt. Aaron började ju prata aktivt i maj ifjol så tycker han kommit ganska bra i gång. Berättade att vi använder Freja som tolk & att han ofta lägger konsonanter före ord som börjar på vokal t.ex. apa heter papa, Aaron kallas sig själv för Daron osv. Efter det blev jag utslängd & Aaron blev nöjd kvar i rummet.

20 minuter senare fick jag lov att komma tillbaka & terapeuten berättade att allt gått bra, att vi har en glad & social pojke som samarbetar bra. Aaron har ett stort ordförråd men talar otydligt. Det har ju vi märkt länge redan, behövs ingen utbildning till det men hon kunde se ett mönster i hans prat. Det mönstret ville hon inte gå in på ännu utan önskade få träffa Aaron en gång för att slutföra testerna. Pga knapp tid så hann terapeuten inte med alla tester. Men hon sade att det säkert inte blir terapi i det här skedet då Aaron inte ens fyllt fyra & understöder det till 100 %. Tycker absolut att vi kan vänta till hösten för att se vad våren & sommaren för med sig.

I nästa vecka onsdag är vi inbokade för besök nr 2, så jag hoppas på mera svar då.

Dags att ta sig i kragen

Vi har på jobb en tid redan pratat om att det skulle vara roligt om man skulle börja banta i grupp. I grupp känner man sig kanske mera motiverad & taggad då arbetskompisen plötsligt börjar rasa i vikt. Dessutom är det ju mycket roligare då man är flera & för att inte tala om det stöd man vår av varandra.

Råkade nämna vårt bantningsprojekt för vår diabeteshälsovårdare & hon berättade att hon just varit på en kurs angående ett program som Satakunnan sydänpiiri har utvecklat, ett bantningsprogram för personal inom vården - VerkkoPuntari. Banta är kanske fel ord här för kursen går mera ut på att hitta sundare livsvanor men den kommer att bli perfekt.

Vet inte så mycket mera än att kursen är internetbaserad, dvs material & tips fås per e-post eller hittas på nätet. Vi kommer att få tillgång till en sida var vi kan fylla i våra framgångar (det hoppas jag ju att det rör sig om), hitta träningsprogram, läsa om tips & kanske recept. Ska bli spännande att sparka i gång kursen den 13.3. Då träffas gruppen ansikte mot ansikte för att lära känna varandra & för att få startpaketet för kursen. Efter det ska vi i 10 veckor klara oss själva med hjälp av Verkkopuntaris stöd för att sedan mötas igen en sista gång när kursen är slut.

Hoppas så innerligt att den här kursen ska ge mig nånting. Jag kan nämligen inte lägga till så mycket mera träning mera. Dessutom säger experterna att det inte är träningen som bantar utan det som du inte lägger in i munnen & jag vet ju att felet ligger där, dvs i allt som jag inte borde äta. Men om en månad får vi se vad kursen går ut på.

Kort arbetsvecka

Väldigt få arbetstimmar den här veckan. Eftersom jag var hemma med sjuka barn igår så landar de på 5 timmar & 15 minuter. Är resten av veckan ledig. Borde egentligen arbeta på söndagen men eftersom jag gjorde extra timmar i förra veckan så fick jag ledigt.

Det här betyder absolut inte att vi inget program har, tvärtom. Idag släpade jag mig till tandläkaren, imorgon ska jag på talterapi med Aaron, på eftermiddagen till en kompis på visit följt av innebandyträningar x 2. Alla hjärtans dag är bara fyllt av hjärtan än så länge men på fredag ska det simmas, ätas köttsoppa hos min mormor, hämtas mamma från bussen, bollskojas & sen ställas i ordning för lördagens vändans. Då förstår ni säkert vad lördagens program är. Tidigt på söndagen blir det start mot Björneborg för innebandyspel & en turnering var vi borde kamma hem åtminstone två poäng.

Men det är väl så här lediga dagar ska se ut, det är ju under de dagarna man ska försöka hinna med allt man annars inte får inbokat pga arbete.

Ny kexsmak

Blev en påse av den sista smaken Belvita Breakfast kex till frukost idag, nämligen Hunaja-Pähkinä. Tyckte kex med honungs- & nötsmak lät lite trist men de här är solklart mina favoriter & nu vet jag varför. Kollade innehållsförteckningen när jag kom hem & det visade sig att kexen även innehåller choklad! Dessutom innehåller de mera choklad än nötter, så inte undra på att de är goda. Förstår också varför de inte namngett kexen honung-choklad kex, för ingen människa skulle ju köpa dem då eller i varje fall skulle man klassa dem som väldigt ohälsosamma.

En bloggläsare önskade information om näringsinnehållet i kexen & som i alla andra kex, så innehåller även de här kexen en hel del socker. Sockermängden är störst i Hunaja-Pähkinä kexen med 25 g/100 g, strax följt av Vilja-Maito kexen med 20 g/100 g. Jogurtti-kexen innehåller 28 g socker per 100 g kex men eftersom de kexen består av två kex med yoghurtfyllning så är det helt klart det bästa valet vad gäller sockermängd, även när man tittar på kolhydrater & kalorier. Yoghurtvarianten innehåller däremot mest fett men bara marginellt mera än i de andra kexen med ca 16 g/100 g.

Igen en gång höll kexen hungern borta hela förmiddagen men måste erkänna att frukosten börjar redan vara lite tråkigt & ännu återstår 5 lådor kex. Egentligen är jag lite mera av saltmänniska, speciellt på morgnarna, så tror jag snart återgår till mina skorpor. Ingenting slår skorpor med färskost. I dem är i alla fall sockermängden på rätt nivå.

Arbetsgivaren tackar

Efter en rutten start på året på vår arbetsplats vad gäller statistiken för sjukledighet så jublar nog arbetsgivaren min när Freja idag, på min lediga dag, får feber. Eller det hoppas jag i alla fall. Dessutom är helg på antågande vilket betyder att Markus kan titta till barnen då jag ska jobba både lördag & söndag. Så ja, varsågod, använder min veckovila till att ta hand om sjukt barn så att jag säkert är pigg & glad på jobb imorgon.

Jouren trappas ner i april säger beslutsfattarna. Det är både på gott & ont men jag tror att det kommer att bli riktigt bra. Efter snart 12 år på läkarmottagningen så tror jag inte att de två timmarna på kvällen eller de sex timmarna på lördag & söndag kommer att spela så stor roll. Takten kommer kanske att vara helt annan, väntetiden lite längre men för en som älskar när det är bråttom, så gör det inget. De akut sjuka kommer alltid att få vård antingen hos oss eller på centralsjukhuset.

Ändringen kommer att påverka vårt arbetsschema en hel del & igår hade vi ett möte angående våra arbetstider. Hade planerat jobba deltid till den sista september men eftersom helgarbetet minskar radikalt för vår del, så har jag nu bestämt att köra upp till heltid från april. Omöjligt att jag skulle jobba deltid & ha barnen varje dag på dagis. Pengarna räcker helt enkelt inte till.

Barnen är informerade att de kommer att få vara på Knattebo varje dag men att mamma istället kommer att vara hemma på helgerna. Visst kommer jag att jobba veckoslut också men det sker bara en gång på sex veckor. Så egentligen känns det inte så tokigt alls - mera lön, färre helger på jobb.

Det här är bara tillfälligt. När Freja börjar skolan hösten 2014 så drar jag ner på timmarna igen men då tänker jag jobba varje dag, kortare dag med någon enstaka kväll för att kunna föra & hämta henne från skolan. Om vår ekonomi bara håller ihop så tänker jag jobba så tills Aaron går ut tvåan våren 2018.

En vecka på frukostkex

Belvita Breakfast kexen kom i slutet på förra veckan & jag bestämde redan från start att jag kommer att mumsa kexen till frukost de morgnar jag är på jobb. Då för jag nämligen barnen vilket betyder att det finns ingen tid för käk utan vi stiger upp, kör morgontvätt, klär på oss & raggar mot dagis & jobb. Under morgonkaffet på jobb finns det möjlighet till morgonmål & den här veckan bestod den av kex & frukt eller yoghurt.

 

Paus har ju alla arbetstagare rätt till & vår kaffepaus brukar vara från 8.30 till 9.00, så att vi hinner tillbaka till lurarna när tidsbeställningen öppnar. Perfekt tid för morgonmål tycker jag. Anföll Belvita Breakfast Jogurtti förpackningen med en gång, för fyllda kex är väl aldrig fel. Men för att få lite variation på veckan så hade jag några dagar med mig Belvita Breakfast Vilja-Maito.

Kunde första morgon redan konstatera att man visst håller sig mätt på kex. Fyra timmar senare kände jag inte samma hungerkänsla som normalt kommer redan vid 11-snåret då vi sakta en & en sticker iväg för lunch. På måndag morgon (efter sen träning på söndag) brukar min kropp skrika efter mat vid 10-tiden redan, eftersom min frukost normalt brukar bestå av en ensam yoghurt, men den här veckan fick yoghurten sällskap av fyra stycken Belvita Breakfast Vilja-Maito kex & jag märkte inte att klockan närmare sig 12.

Kexen i sig, speciellt de utan fyllning, är ju tråkiga men trots det goda att tugga i sig som så. Valde att kombinera dem med yoghurt (supergott att dippa kexen) eller frukt. De enkla kexen kommer i lådan i sex olika påsar med fyra kex per påse, rekommendationen är att man ska äta fyra kex till frukost så det var enkelt att slänga ner en påse i handväskan. Jogurtti-kexen är förpackade två & två. Kexen överlevde inte alltid resan till jobb men gick bra att plocka i sig lite mindre bitar också...

 

Jogurtti-kexen (på bilen ovan) är hittills min favorit av den orsaken att fyllningen mellan kexen gör dem mindre torra att tugga i sig, kräver kanske inte alltid nånting till. Dessutom slipper man mumsa i sig fyra kex på en gång. Trots att den sammanlagda mängden kex är samma så går det lättare, för att inte tala om fortare, att sluka smörgåsmodellen.

Nu harmar det att jag inte kollat upp priset på de här lådorna. Måste ta en tur till butiken imorgon, bara för att kolla upp vilket kexpaket som lönar sig att satsa på. Vilja-Maito asken räcker till sex morgnar, Jogurtti-kexen till fem morgnar.

Energi till förmiddagen står det på paketet & det stämmer, hittills i alla fall.

I skidspåret

Vädret har ju varit super för att skida. Det enda som saknats har varit solen & som på beställning, fick jag staka fram i underbart solsken idag. Gjorde upp ett drygt 1 km långt spår redan i slutet på januari men regnet & slasket gjorde förstås sitt. Men tillsammans med Freja gjorde vi Strandby-banan duglig igen.

Freja glider omkring på de finaste skidorna medan jag har ett par gamla, lånade Peltonen-skidor. Vägrar lägga flera hundralappar på ett par skidorna som jag använder några månader per år på åkern nedanför vårt hus. Här behövs inte nanogrip eller annat modernt för att komma fram.

Freja blev visst lite biten efter gårdagens runda så idag gjorde hon nästan hela länken helt ensam, då jag blev inne med strykhögen. Tyckte så synd om henne (syns på bilden som en rosa fläck långt borta) att jag snabbt bytte om & skidade fast henne. Hon berättade stolt att hon bara fallit en gång & att hon sluppit upp helt själv. Vem behöver skidbanan i Finby eller Tennby, då man har Strandby-banan.

Strandby-banan är öppen för alla. Den är en nybörjarbana som passar alla åldrar. Banan är belyst av solen dagtid, skidturer kvällstid kräver pannlampa. Sena & tidiga pass kan man få sällskap av skogens invånare. Strandby-banan har flera spår, vilket ger mera valmöjligheter som längd på rutten, sluttning samt solchans. Idag stakade jag upp ett spår som garanterar sol hela skidturen igenom.

Då barnen inte skidar älskar de att åka pulkka, stjärtlapp eller större glidande föremål nerför vår uppfart. Efter morgonen trafikrusning kan barnen tryggt åka ut på vägen. Det större glidande föremålet eller liukuripulkkan (som barnen kallar den) var en hit. Hittade den billigt på Tarjoustalo & tror att vi måste skaffa en till, för att undvika mera bråk.

Är så tacksam att vi bor här, med naturen så nära, med möjlighet till så mycket för jag tycker att det är ett tilltag att ta sig nånstans t.ex. för att skida men nu slänger jag skidorna på marken, fäster monorna & susar iväg.