Granen

Fjolårets gran gav oss, trots dess prakt, gråa hår pga allt barrande. Man behövde bara nudda vid den för att den skulle tappa minst 100 barr. Vädret lockar ju inte heller en ut till skogs så i år grävde vi istället fram plastversionen.





Visst jo, jag saknar doften av skog (det kanske skulle lösa sig med en Wunderbaum) men den ser minst lika fin ut som ifjol.