Vi har en torr, livlös liten tall invid barnens sandlåda som absolut ska bort. Stod nästan redo med motorsågen häromdagen då jag såg att holken har hyresgäster. Tokigt av oss att placera en holk på låg höjd, välplacerad för rovdjur som Wagner. I början av veckan hittade jag honom parkerad på holktaket i väntan på att middagen skulle flyga förbi. Han åkte ner med fart med mycket skäll i bagaget men till ingen nytta såklart.
Vid frukostbordet i morse såg jag till min fasa att holken inte hängde kvar. Markus rusade snabbt ut för att se om äggen var hela men överraskades av en hög nakna fågelungar. Fjunbollarna hade klarat sig! Fågelholken åkte snabbt upp tillbaka i tallen. I närliggande träd väntade mamma & pappa Blåmes med mat & fort vågade de komma hem.
Alla kvistar under holknivå sågades bort i hopp om att hålla katterna borta. Vi ska ännu lägga upp ett nät för hindra katterna att klättra upp. Nu hoppas vi att fågelungarna klarade fallet, i holken sågs rörelse av åtminstone tre ungar. Hade holken varit försedd med en städlucka så hade ingen överlevt.
Matleveransen är i full gång igen, ser jag. Visst, det finns kanske viktigare saker i livet men ibland kan en liten grej, som att rädda små fågelungar, kännas väldigt betydelsefull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar